Nu är sidan klar!
Den hemsida som vi tidigare skrivit om här på bloggen är nu tillgänglig! Du når den via www.ungkompensation.artisan.se. Hemsidan är ett resultat av arbetet inom denna temagrupp. Som namnet säger så presenteras kompenserande hjälpmedel för unga, men de kan förstås användas av människor i alla åldrar. Olika tekniska hjälpmedel presenteras med text, bild, video, eller ljudfiler.
Materialet på hemsidan är en vidareutveckling av CD-skivan "Presentation för kompensation" som vi, Marianne Björn och Christer Jacobson med stöd av Pehr-Henric Danielsson, producerade 2005, samt material som producerats av AV-Media Kronoberg för projektet Kompensatoriska hjälpmedel - för livslångt lärande. Förhoppningen är att hemsidan ska vara en resurs för användare av hjälpmedel eller för dem som av olika orsaker vill lära sig mer om detta.
Materialet på hemsidan är en vidareutveckling av CD-skivan "Presentation för kompensation" som vi, Marianne Björn och Christer Jacobson med stöd av Pehr-Henric Danielsson, producerade 2005, samt material som producerats av AV-Media Kronoberg för projektet Kompensatoriska hjälpmedel - för livslångt lärande. Förhoppningen är att hemsidan ska vara en resurs för användare av hjälpmedel eller för dem som av olika orsaker vill lära sig mer om detta.
På gång
Vi är tillsammans med AV-media Kronoberg i full fart med att skapa en hemsida där vi ger information om kompenserande hjälpmedel. Sidan blir tillgänglig under våren.
Adressen: www.ungkompensation.se
Adressen: www.ungkompensation.se
Fortsättning följer
Att arbeta i projekt innebär ibland att man kommer ut till en skola, engagerar personal och barn under en begränsad tid, projektet utvärderas och rapporteras och rinner därefter ofta ut i sanden. Det kommer nya projekt som kräver nytt engagemang och tankar.
Med detta i åtanke är det desto roligare att se hur vårt tillfälliga projekt med "vår" speciallärare får en fortsättning. Hon rapporterade nyligen att
"... hjälpmedlen som var i det projektet jag var involverad i är ju däremot mycket bra och användbara. Dem använder jag varje vecka. De är också användarvänliga...".
De hjälpmedel hon skriver om är framför allt Svensk Talpenna (skannerpenna), Spell Right (stavningskontroll), och WordRead Plus (talsyntes).
Orsaken till att specialläraren aktivt fortsätter använda tekniken tror jag beror på att hon tog sig tid att lära känna verktygen och att fundera över hur de skulle kunna användas för att förstärka hennes egen undervisning. Det blev inte ett eget moment utan verktygen integrerades i den ordinarie undervisningen. Vi har gång efter annan i olika projekt märkt hur viktigt detta är. Om inte läraren ser värdet i tekniken så blir den inte använd. Det spelar ingen roll hur bra och nödvändig vi som forskare anser att den är. Som Christer Jacobson brukar säga, det handlar om cost - benefit, dvs om kostnaden (pengar, ansträngning, tid, mm) överstiger nyttan (hjälp, stöd, effektivitet, mm) så blir det inte använt. Omvänt handlar det om att ifall läraren ser att nyttan är större än kostnaden så blir det använt. Med andra ord så behöver tekniken vara så användarvänlig som möligt för att ha chansen att komma till störst möjliga nytta.
Marianne
Med detta i åtanke är det desto roligare att se hur vårt tillfälliga projekt med "vår" speciallärare får en fortsättning. Hon rapporterade nyligen att
"... hjälpmedlen som var i det projektet jag var involverad i är ju däremot mycket bra och användbara. Dem använder jag varje vecka. De är också användarvänliga...".
De hjälpmedel hon skriver om är framför allt Svensk Talpenna (skannerpenna), Spell Right (stavningskontroll), och WordRead Plus (talsyntes).
Orsaken till att specialläraren aktivt fortsätter använda tekniken tror jag beror på att hon tog sig tid att lära känna verktygen och att fundera över hur de skulle kunna användas för att förstärka hennes egen undervisning. Det blev inte ett eget moment utan verktygen integrerades i den ordinarie undervisningen. Vi har gång efter annan i olika projekt märkt hur viktigt detta är. Om inte läraren ser värdet i tekniken så blir den inte använd. Det spelar ingen roll hur bra och nödvändig vi som forskare anser att den är. Som Christer Jacobson brukar säga, det handlar om cost - benefit, dvs om kostnaden (pengar, ansträngning, tid, mm) överstiger nyttan (hjälp, stöd, effektivitet, mm) så blir det inte använt. Omvänt handlar det om att ifall läraren ser att nyttan är större än kostnaden så blir det använt. Med andra ord så behöver tekniken vara så användarvänlig som möligt för att ha chansen att komma till störst möjliga nytta.
Marianne
Höstterminen i full gång
Sommarlovet är slut sedan länge och höstterminen är i full gång. Det är nu ett nytt gäng elever på "vår" skola som är med i projektet. De tidigare eleverna från vårterminen går nu i år 7 och har därför flyttat över till ny skola. Det fanns farhågor hos dem och hos föräldrarna att barnen i nya skolan inte skulle få tillgång till några kompenserande hjälpmedel. Vi vet inte hur det gick med det, men ska försöka att följa upp hur det går för barnen senare under skolåret.
Vi frågade specialläraren hur det går och vad som används nu. De kompenserande hjälpmedel som ingår i projektet finns kvar hos henne. Hon tycker att projektet går något på sparlåga i höst, då de nuvarande eleverna inte hunnit börja ordentligt med engelska än, barnen går i år 3 och får engelska först i år 4, men hon använder hjälpmedlen ändå till barnen.
Specialläraren har hittat ett arbetssätt (hon kallar det en funktion) som hon tycker fungerar bra med barnen:
I ordbehandlingsprogrammet Word öppnar hon "Infoga" och väljer "Röstanteckning". Ett litet fönster för att spela in ljud öppnas, och läraren dikterar något, kanske en fråga på svenska eller engelska. När inläsningen är klar blir det en högtalarikon i word-dokumentet.
När eleven får dokumentet ska eleven dubbelklicka på ikonen och då hörs det inspelade meddelandet från läraren. I word-dokumentet finns det gott om plats bredvid ikonen där eleven kan skriva in sitt svar. I datorn finns också en talsyntes, WordRead Plus, som eleverna kan använda för att lyssna på det de själva skriver.
"Perfekt i både sv och eng. Diktera glosor, sj- tj, skilja på b och d plus hela meningar förstås", påpekar läraren.
Vi frågade specialläraren hur det går och vad som används nu. De kompenserande hjälpmedel som ingår i projektet finns kvar hos henne. Hon tycker att projektet går något på sparlåga i höst, då de nuvarande eleverna inte hunnit börja ordentligt med engelska än, barnen går i år 3 och får engelska först i år 4, men hon använder hjälpmedlen ändå till barnen.
Specialläraren har hittat ett arbetssätt (hon kallar det en funktion) som hon tycker fungerar bra med barnen:
I ordbehandlingsprogrammet Word öppnar hon "Infoga" och väljer "Röstanteckning". Ett litet fönster för att spela in ljud öppnas, och läraren dikterar något, kanske en fråga på svenska eller engelska. När inläsningen är klar blir det en högtalarikon i word-dokumentet.
När eleven får dokumentet ska eleven dubbelklicka på ikonen och då hörs det inspelade meddelandet från läraren. I word-dokumentet finns det gott om plats bredvid ikonen där eleven kan skriva in sitt svar. I datorn finns också en talsyntes, WordRead Plus, som eleverna kan använda för att lyssna på det de själva skriver.
"Perfekt i både sv och eng. Diktera glosor, sj- tj, skilja på b och d plus hela meningar förstås", påpekar läraren.
